Det här får bli ett kort inlägg då inte mycket har hänt, eller ja egentligen har väl en del hänt men
jämnfört med mina tidigare inlägg så har inte det gått ett halvår sen jag skrev sist.
En del turbulenta händelser ledde till att jag hamnade i Göteborg som jag nu bot i sen 1 juni.
Jag hade en hastigt avslutad romans som ledde till en fylla som tydligen gjorde så jag i ett desperat
försök att fly Vetlanda skrev på en massa inneboende annonser på Blocket. Nästa morgon skrev en spansk
dam att jag var välkommen att komma och kolla på ett rum inom vallgraven typ vid början av Kungsgatan
och att det va mitt om jag tackade ja. Dock bara under två månader men nu kanske det kommer en chans till
förlängning.
När jag kom till Göteborg var det som att börja på en medicin, inom några dagar steg ett gott humör som har hållit sig. Skitbra.
De som jag bor med har jag också kommit väldigt bra överens med, till och med blivit bra vänner med.
Vi går ut ungefär varannan dag och dansar sönder golven på avenyn. Jag ska faktiskt dit igen om en timma.
Det här har inte mycket med musik att göra, jag vet.
Jag har pratat med IA som är väldigt upptagen med Freak guitar camp och en massa familjeaktiviteter.
Han har lovat att ringa så fort en lucka dyker upp. Under tiden har jag tänkt skriva och finslipa på
en del ny musik. Det har gått hyfsat bra på den fronten och jag börjar nästan bli optimistisk.
Jag har lärt mig genom mina tolv år av musik skapande att jag när saker börjar ta form alltid blir
optimistisk och det är det som gör att hela projektet går framåt och tas på alvar.
Det finns alltid en chans att musiken är hur bra som helst, jag vet inte, det får vi se.
De flesta låtarna låter bättre i mitt huvud på svenska än på engelska den här gången trotts att jag inte vill det.
Texter har jag några som känns ganska bra, det måste jag ta mer på alvar nu då jag tänkte försöka
sjunga tydligare. Av någon anledning så känner jag någon slags inbillad sympati med tjejer som går
ut och festar. Jag vet inte själv vad jag menar med det men det känns ofta som ett bra ämne att skiva om.
Sober day long gone på förra skivan hade också det temat. Men jag måste bredda mig, det hade varit konstigt
att göra ett namn för sig som killen som sjunger om tjejers vardagliga små problem t.ex. svårigheten att
gå på kullersten med klackskor. Det är ganska kul att binda sig till ett projekt med allt vad det innebär
och alla som ska va med när man inte har material (som fallet är just nu).
När man sitter och väntar på att inspiration ska slå
och vet att det måste. Jag vet inte varför jag tycker det är kul, jag kanske bara är på gott humör.
Vilka konstiga grejer jag skriver, nu får jag skärpa mig..
– Vad ska du bli när du blir stor.
– Jag ska bli rockstjärna
– Går det att va båda två samtidigt?
(Det känns inte riktigt så)
Jag ska avsluta nu då allt jag kan tänka på är irrelevant. Spisplattan funkar inte. Jag vill läsa klart
en Roald Dahl novell (Pig). Jag håller på att missa solnedgången.
Nu ska jag dricka vin och kolla på min fantaskiska utsikt över Göta älv, alla båtar och lyftkranar.
Livet är bra nu.
Tack för att du läser.
Mvh
Ben