Det var länge sen jag skrev här. Det har inte varit på grund av brist med saker att berätta, Mindstunt växer i sitt lilla hör här i världen. Vi spelar inte mycket live och anledningen till det är väl att jag inte orkat ringa runt och maila och anordna rep lika mycket osv. Det är nästan för mycket att göra som det redan är. Eller så är det på grund av att jag för tillfället slutat acceptera allt stök som det innebär. Några bra saker har jag iaf att säga om spelnings fronten och det är att Ludvig Strid ska vara med och spela gitarr på konserterna tillsammans med Amanda som ska sjunga. Vi har börjat repat ihop och bokat två spelningar. En i Vetlanda och en i Nässjö någon gång i januari. Alltid något. Jag tror att vi kommer visa en helt ny standard i vårt spel.

 I somras blev vi klara med ”Modern Times” albumet och sen dess har vi jobbat ganska hårt. Jag har skrivit och tillsammans med Robin spelat in så mycket vi kunnat. Jag flyttade till en lägenhet bredvid hans för att vara närmre studion. Vi har börjat med ett tredje album och, vad ska jag säga om det.., det är väldigt bra. Det är en av sakerna som glädjer mig i livet, musiken kommer, inte helt smärtfritt men tack o lov behöver inte jag leta eller försöka tvinga fram det. Hur som helst. Sju låtar är nära till klara till det tredje albumet. m. Det är ett sido projekt till vad vi gör med IA.

Sen jag var 16 har jag hållit kontakten med Mattias ”IA” Eklundh (Freak Kitchen). För snart ett år sen var jag hos honom på gitarrlektion då vi bestämde oss för att göra en skiva. Hittills har vi gjort klart tre låtar, det har varit en lång period nu som han inte haft tid pga turné. Men nu i januari kommer vi sätta fart och köra längre sessions. Under tiden han var på turnén började jag kontakta andra musiker och fråga om dom ville tillföra något. Jag hade väldigt mycket tur känns det som, alla tackade ja och var väldigt schyssta.

Dom jag kontaktade var trummisen Morgan Ågren (Frank Zappa, Steve Vai), Saxofonisten och munspelaren Jimmy Z (Rod Stewart, Eurythmics mm), pianisten Anders Wihk (Lena Maria, Putte Wickman). Jag mejlade Jimmy Z när jag såg att han var på turné i Sverige och frågade om han hade tid och lust att göra en inspelning. Han är en av dom häftigaste jag haft äran att stöta på, hur bra och rolig som helst att ha att göra med. Han frågade en lärare på en folkhögskola utanför Linköping om vi kunde använda deras studio i utbyte mot att eleverna skulle få se hur en riktigt inspelnings-session gick till. Dagen kom och Robin o jag åkte dit. Det kändes lite stört att vi skulle komma dit och lära massa människor i typ samma ålder hur allt går till när vi för första gången åker på en session med inhyrd musiker. Men hur som helst åkte vi dit. När vi var där visade det sig att killen som skötte mixern var en kompis från gymnasiet. Det lugnade mina nerver. Hela dagen var flippad och kul, fick höra historier om Jimmys rockstjärne liv och Italienska flickvän. Vi fick massa bra tagningar. Fyra låtar.

Ända sen Robin och jag började spela in någon gång i början av 2007 har vi tänkt att när vi känner att tiden är inne ska vi presentera vår musiken för Robins vän sen barndomen Anders Wihk. Anders jobbar med mastring och är en av Sveriges främsta pianister. Vi kände att det var dax att fråga om hjälp nu när vi lyckats smeta in oss i en så mastig men trevlig röra. Det var ganska kul hur det hela gick till. Jag hade länge tänkt fråga min favorit trummis Morgan Ågren om han ville vara med i projektet och skrev det lite fult i mejlet till Anders, att vi förhoppningsviss även får med Morgan förutom att även ha med IA och Jimmy. Då skriver hans fru (som svarade hans mail) tillbaka och säger att Anders ska göra en konster med ingen mindre än Morgan Ågren om ett par veckor. Hon skickade en inbjudan och när stunden var kommen begav vi oss mot Stockholm. Det hela rev i mina nerver något extremt, att vi skulle fråga båda den kvällen om dom ville vara med. Vi satt i cafeterian när Morgan kom traskande in. Jag viskade lite halvhögt till Robin i det toma tysta rummet att det var han och givetvis hör Morgan det. Vi hälsar. Han går in och börjar rigga upp trummorna. Jag sitter kvar med Robin och diskuterar fram och tillbaka om jag ska gå och prata med honom nu och det slutar med att jag går in i konserthallen och lite halvt tar över hans småprat med arrangören. Även han var hur schysst som helst, laid back. Han ville vara med och sa till mig att skicka alla filer och sånt.

Sen efter konserten pratar vi med Anders, som vi bara lite hastigt hälsat på innan konserten. Vi hade en fin pratstund och samtalet ledde inte in på musiken förrän allt var nerpackat. Han sa att han hade sett det som en förolämpning om vi inte frågat honom. Tack Gud för den mannen! Jag fattar inte hur allt kan lösa sig så bra.

Men förutom dom händelserna och allt fix o mejlande det inneburit har det inte hänt så mycket den här hösten. Det är rätt mycket ändå antar jag. Jag har inget ”riktigt jobb” så jag går runt och funderar och jobbar med detta under dagarna. Robin säger att han inte ser det som att vi är igång med ett tredje album (alltså förutom det med ovanstående folk) även att vi är det. Vi kommer när tiden är inne släppa skivan med det man kan kalla ”demo låtar” från vår kära Vetlanda Stens väg lägenhets studio. Precis som dom två förra. En stor del av tiden går dock åt att förbereda sig för det stora albumet. Det är mycket små-fix med dom gamla låtarna, renderande osv.

Just nu har jag 18 låtar på min lista av låtar till skivan (IA albumet). På den listan får bara mina favoriter vara. Dom 18 bästa av dom 42 inspelade låtarna vi hittills gjort. Det kan ses lite som ett predikament. Om det är så många låtar som dessutom är rätt så långa kommer dom inte få plats på en skiva. Antingen måste jag ta bort några (det vill jag inte) eller så gör jag det till ett dubbel-album. Det vill jag men jag tror det kommer på alla sätt bli svårare och dyrare. Jag kommer försöka få till det. Främst för att projektet är värt det. Det har varit ett så stort projekt. Jag kan inte komma på ord för att beskriva det. Seriöst. Det gnager eller hänger över en varje dag. Det ger mycket men inte så mycket som det tar. Men det kanske är så livet är för alla, det man sysslar med tar mer än det ger. Jag håller inte på med det som ett jobb. Det är mer något jag fastnat i och blivit som person till nästan 100%. Flum prat. Jag tycker det är bland det roligaste som finns vill jag tillägga som ett konstigt avslut på detta.

Jag ser dubbel-album som något grandiost, typ Smashing Pumpkins ”Melloncolly album” eller Beatles ”White album”. Gigantiska prestationer. Jag vill gärna se vår skiva på samma sätt. Inte att det är lika bra som Beatles eller något men jag har en bild av att dubbel-album är något grandiost. Att ha ett som debut album skulle kännas kul. Robin och jag räknade på det här om dagen och kom fram till att vi förmodligen jobbat med musiken mellan 1500-1800 timmar under årens lopp. Och det är bara studio jobbet. Rep/övning och komponerande har jag ingen aning.

Nu känner jag att jag har sammanfattat allt typ, jag ska gå och lägga mig innan jag börjar skriva massa galenskap. Fortsättning följer. Jag hoppas att skivan ska bli klara lagom till sommaren.

Tack,

Mvh  Ben ”Mr Mindstunt” Ewens